På stationen, återigen för att ge mig iväg

Vanan sitter inne jag har rest en hel del

På stationen, där vi alla beter oss likadant

Samma gamla saker vi ser och iakttar

Smuts på perrongen, tuggummi tryckt mot marken

Folk som har bråttom, den underliga stanken

Högtalaren som skriker att ett tåg är försenat

En familj som splittras, en som återförenas

Står mitt ibland allt på sprickande asfalt

Vid svischande framfart och viskande samtal

Den största mängd bagage jag någonsin sett

En som åker med utan att ha råd till biljett

Allt enligt tabeller, likväl en ganska vilsen värld

En borttappad miljonär som åker business class

Så de e på Stationen...

Där man bara vill vara för att fara någon annanstans

Alla stiger ut ur tåget, så de klampar fram

Varför skulle någon vilja bli på stationen...?

Ja, jag tycker mig se våra liv på stationen

För vi är alltid på väg och ibland är det fel

Stress och press gör detta samhälle skevt

Gå till stationen med avsikt att stanna

Stå på stationen för du har inget annat!

Motsägelsefullt, men jag tror det är lugnt...

Du tycker att det är löjligt då jag skriver om tårar
... Men livet är sådant
Det handlar om... Nej jag får inte hävda att jag vet det
Vet att det blir helt fel, fast det kanske låter bra
Jag ser ner
Blickar tveksamt upp för en känsla av tröst
Söker styrka när alla mina hjältar har dött
Klart benägen att kalla hela tillvaron komplex
Tillika som jag kan dö för att allting är som ett

Du vet livet är tungt, livet är inte tungt
Och jag finner lugn, jag finner inte lugn

Faller ner där mönstren spricker upp, och skär i ögon
...I den värld de ljög om...

Det är så mycket som inte skall göras
Saker man inte skall höra kryper ändå in i mitt öra
Så sitter jag där självbelåten, på pendeltåget
I de fyllda vagnarna, med en viss tyngd på axlarna
Av bara farten saktar jag in i min tankevärld
Ser ut och mår illa för att jag är en del av allt det där

Jag är också en i staden som värmer sig i varuhuset
Och alla får kalla mig den avundsjuke... 
För de har pengar, kreditkort och köpkuponger
Jag har springande steg, rakt mot nödutgången

Livsinspiration från en morgonrodnad

Ger öppningsmöjligheter så som gott om stålar

Ja, jag hoppas på att snart få mig en lugn stund

För fastän jag är nere… så har jag fullt upp

Denna ungtupp har verkligen brådmognat på rätt sätt

Känner ändå press, stress, och… ja, det känns hemskt

Men när siktet är inställt glöms andrahandsval

Fuck och tack ska den ha, våran statsapparat

Shiiet..

Så lite tid och så många intressen

Klart tristessen blir vinjetten

Man gör ingenting ordentligt

Kanske bort sig offentligt…

Ständigt krav på ens nacke, men fönstret är öppet

Och fan vad det är vackert

Synd att blicken inte kan vila där

För mycket är för mycket, så jobb och studier

Leder just nu just mig bort från nuet

Jag är fången i min fria värld

Stänger för en stund av allting

Försöker förgäves få in allt i dikter

Med hip-hop, du vet min kopp kamomillte

Den jag är blir ack så bitter

Utan tid att försjunka in i hip-hop musik och filosofi

Trots att det inte spelar någon roll om nu fifty har beef

Eller viljan är fri, i teorin…

I mitt liv är det viktigaste säkrat, det vet bara jag

Fast jag klagar har jag skrattat med mina barn idag